|
|
3/3
Vi sätter oss till bords och jag ögnar noga det som ligger
på en assiett och till synes liknar sillfiléer i upplösningstillstånd.
Märta, som plötsligt agerar som vore hon född på
Ulvön, tar för sig av tunnbröd, smör, lök och
surströmming medan jag sitter stum av beundran och glömmer hälla
upp öl och snaps..............
- Vassego´, Lasse och ta för dig nu så vi kan få
en pilliknarkare till "klämman"!
- Va, va sa du? Jaså, ja, javisstja! de´ e´ klart vi
skall ha snaps!
Så går jag igång, att hälla upp är väl
ingen konst, men att se´n ta för sig av de olika sakerna är
lite besvärligare.
Det blir lite balanserande med tunnbrödet, som naturligtvis går
isönder i mina fingrar, strömmingen och allt annat som hör
till innan man kan gapa över det för att bita en tugga........
- Men hör du, Märta, ska´ vi inte ta en sup innan vi börjar
på klämman?
Tänkte, att jag skulle komma att behöva något att döva
smaklökarna med innan det är tid att sätta tänderna
i surströmmingen.
Måltiden fortsätter en stund innan jag kan få "mål"
i munnen.
- Ja, ja´ får väl säga som så, att sillen
smakar då inget vidare. Det känns som om den vore halvrå
och på väg att surna, men den heter ju också surströmming.
Men med öl och brännvin till så smakar det ju inte så
förfärligt illa ändå. Du ser ut, som om du gillar
det du äter!?
- Mmmmm! De´ e´ väl gott. Dom har extrapris på
surströmming i Konsum, så vi kan väl köpa ett par
burkar till imorgon och ha innan vi åker hem igen?
- ÄR DU TOKIG MÄNNISKA! ALDRIG I LIVET! OM DU SÅ GÖR
ALDRIG DET, SÅ FÅR DU INTE MIG TILL ATT ÄTA DYLIKT NÅGON
MER GÅNG!!!
Men man skall aldrig säga aldrig! Det blev ett par gånger till,
när vi var i fjällen. Märta hade dukat så fint och
gjort sig så mycket besvär, att jag inte hade hjärta att
neka henne.
Lars-E.
Brinck
[Åter]
[diverse] [Föreningar
och grupper] [Pages in other languages]
|
|
