|
Surströmming - säker mat som bakterierna
inte rår på
I surströmmingstider är det på sin plats att påpeka
att denna fermenterade fisk, trots doften, mikrobiologiskt sett är
en mycket säker produkt. Livsmedelsverket gjorde på sjuttiotalet
försök att tillsätta matförgiftningsbakterierna Staphylococcus
aureus, Bacillus cereus och Clostridium perfringens. Ingen av dessa kunde
växa till i surströmmingen.
Livsmedelsverkets experter anser inte att surströmming är rutten
fisk. I själva verket är det en fermenterad produkt framställd
genom en noga kontrollerad process. "I vissa trakter af nordliga
Sverige råder ett säreget bruk för konservering af fisk,
beredning af s.k. surfisk, under vilken kollektivbenämning innefattas
produkter, beredda af skilda fiskarter och enligt i detaljerna varierande
metod. För all slags surfisk utmärkande är emellertid dels
dess lindriga saltning, dels den färdiga varans intensiva lukt, som
kommer den därmed icke förtrogne att ofrivilligt rygga tillbaka"
Så inleder Carl Th Mörner 1895 en uppsats om surströmming.
I uppsatsen ger han en redogörelse för litteraturen om surströmming
och de kemiska undersökningar han gjort.Surströmming i dåtidens
lunchlåda.
Det finns inga uppgifter om när man började att lägga
in surströmming men vid mitten av 1700-talet åt man surströmming
allmänt från Dalarna upp till Västerbotten och även
i Österbotten.
Förutom strömming surades annan fisk som sik och mört.
Surströmming var tidigare något av en basföda hos allmogen
i vissa delar av Sverige. Ofta bestod den matsäck som man tog med
sig ut i skogen av långmjölk och surströmming. Båda
fermenterade produkter som höll sig bra.
Framställning
Råvaran till surströmming är lekmogen mager strömming
som fångas under perioden maj-juni. Tiden är beroende av när
leken infaller, efter lektiden anses strömmingen för fet för
att kunna användas.
Strömmingen försaltas under 1-2 dygn i mättad saltlake.
Efter försaltning gälas strömmingen, dvs huvud och tarm
avlägsnas medan rom, mjölke och blindtarmen får sitta
kvar. Detta sker vanligen maskinellt. Strömmingen sköljs sedan
och läggs i tunnor med saltlake. Mängderna är anpassade
så att den slutliga salthalten har ca 50%ig mättnad.
Tunnorna förvaras i termostaterade rum som vanligtvis håller
en temperatur av 15-18 oC. Efter 3-4 veckor är strömmingen i
regel färdig. Strömmingen får ligga i tunnorna tills det
är dags att lägga dem på burk, vilket vanligtvis sker
under juli och i början av augusti.
Sterila kärl utan doft
Livsmedelsverket gjorde på 1970-talet en del undersökningar
av surströmming. Under jäsningen sker en tillväxt av salttoleranta
mjölksyrabakterier. Bakterierna finns troligen på väggarna
av tunnorna som används vid jäsningen och varje sats ympas på
så sätt med bakterier. De producerar enzymer som bryter ned
strömmingen och bildar starkt luktande ämnen såsom svavelväte
och metylmerkaptan. Om man försöker framställa surströmming
i sterila kärl erhålls inte den typiska doften.
De enzymer som finns i blindtarmen bryter ned proteiner och svarar för
den uppmjukning av strömmingsköttet som sker under jäsningen.
Surströmmingsjäsningen bygger sålunda på ett samspel
mellan bakterier och strömmingens egna enzymer.
Surströmming - säker mat
Vid våra försök tillsatte vi matförgiftningsbakterierna
Staphylococcus aureus, Bacillus cereus och Clostridium perfringens. Ingen
av dessa kunde växa till i surströmmingen. Clostridium botulinum
och Listeria monocytogenes testades inte men den höga salthalten
i strömmingen gör det ytterst osannolikt att dessa bakterier
skulle kunna växa till. Man kan således dra slutsatsen att
surströmming mikrobiologiskt är en mycket säker produkt.
Är surströmmingen rutten?
Surströmmingens motståndare brukar framföra att den är
rutten. Förruttnelse är en spontan process där ett stort
antal olika mikroorganismer bryter ned proteiner under bildning av illaluktande
ämnen som svavelväte indol, skatol samt putrescin och kadaverin.
Av dessa ämnen är det enligt Mörner endast svavelväte
som bildas vid surströmmingsjäsningen. Den höga salthalten
hindrar tillväxt av förruttnelsebakterier men tillåter
de salttoleranta, aromproducerande bakterierna att växa. Man kan
således inte säga att surströmmingen är rutten. Den
är en fermenterad produkt framställd genom en noga kontrollerad
process.
Uppdaterad: 2002-12-02
Upplysningar: Chefsmikrobiolog Per Norberg,
Livsmedelsverket, tel 018-17 56 29
|