Mer om Surmört
Saxat från nätet!

Fisk & kött som maträtt – introduktion

Fiske och jakt var ett utav de viktigaste födoämnena för svedjefinnarna vid början av svedjefinnarnas kolonisering. Källa: ur boken Svedjefinnar, Kjell Lööw. I denna studie kommer jag att endast ta upp maträtter från fisk. Fisken kunde konserveras genom att torkas eller saltas. En lokal saltning av fisk i Orsa Finnmark förekom under 1800-talet som är surmört från Fågelsjö.

Recept på surmört av Gunda Vestlund, Fågelsjö

1800-tal

I ett surmörtsrecept från slutet av 1800-talet beskriver Gunda Vestlund, Fågelsjö ur boken Seder och sägner från Loos socken av Lars Lundins som nedtecknat Imber Nordin-Grip anteckningar med Gunda Vestlund, Fågelsjö hur hon tillagat surmört. Citat; Fisk fångas efter ”tifiske” det vill säga vid lektiden på våren. Mört blir bäst. Fiskens rensas och sköljes, fastän det för hette: ”Surfisk blir bäst om man inte sköljer den”. Träkaggar användes. Man varvar salt och fisk till kaggen blir full. Man måste vara försiktig med saltet. Det ska vara lagom, annars blir det bara salt fisk eller så ruttnar alltsammans. Ett lock med tyngder överst så att laken stiger över fisken. Sedan får den ligga under sommaren då värmen får den att surna.

(Källa: Lars Lundin Anteckningar av Imber Nordin-Grip)

Gunda Vestlund var surfisksalterska för hela Fågelsjö. Hon blev ofta ombedd att komma till andra byar för att salta fisk till surfisk. Numera (1935) är Fågelsjö enda by i Loos socken som i större utsträckning bereder surfisk. Gundas stekte surfisken på eldtången(halster) över glöd.

(Källa: Lars Lundins Anteckningar av Imber Nordin-Grip)

2000-tal

Torsten Röjd (86 år) berättar för mig om hur föreningen har dokumenterat allt kring surmörten och berättar hur det går till att bereda surfisk; Det går åt ett kilo salt för att bereda hundra stycken mört till surfisk. Ingen vätska ska tillföras. Genom en tyngd som skall läggas på fisken gör saltet sin verkan och bildar ”lake”. Torsten brukar tillföra en kaffekopp av föregående års saltlake. Därefter legat i sommarvärmen. Efter att ha legat i samma saltlake i ytterligare 1,5 år i jordkällare. Efter 2 år i salt är surfisken fast och fin i köttet och klar för anrättning. Numera steks den i stekpanna, man lägger i lök och slår över lite gräddmjölk. Förr var rå surfisk med potatis vanligt, en annan rätt var kall surfisk med kall potatis.

Källa: Intervju med Torsten Röjd dec 2009 för surmörtens vänner, Fågelsjö Hembygdsförening.

Jag har sedan barnsben hört talas om maträtten, men aldrig smakat eller berett surmört.

Min familj har inga kända traditioner att bereda fisk till surmört, men har haft släktingar som torkade, saltade och lutade för husbehov fisk fram till mitten av 1900-talet. Min kontakt med det första surmörtsreceptet är vid intervjun med Torsten Röjd dec 2009.

Källa: Ingegerd Nyström

Min slutsats

Surmörten har en tradition och koppling till svedjefinnarnas matkultur, metoden är variation av saltad fisk. Surmörtens med sin långa tillagningstid borde ha varit ett välkommet och kontrollerat tillskott i matförrådet. Torsten Röjd och hans efterträdare2 i Fågelsjö är unika med att de fortsätter beredning av surmörten varje år. SurMörtens vänner3 har idag årlig sammankomst för att äta denna kulinariska maträtt. Surmörten som matkultur har förhållandevis begränsat antal utövare idag.

 

© All rights reserved!
© Copyright Ulvön D4DR AB