Tillbaka till startsidan

Surströmmingsfatabur

En korrekt middag (poetisk term: "Surströmmingsfatabur") enligt Ruben Madsen, innehåller följande:

Grunddelar

Surströmming:
Fler än en sort gör att man upptäcker smakskillnaderna. Ha ALLTID reservburkar på lager.

Potatis:
Gärna mandelpotatis som samtidigt är lätt att överkoka
vilket ger utrymme för alternativa sorter, t.ex. bintje.

Lök:
Gul - starkare smak.
Röd - mildare smak. Ser vackrare ut på "klämman" och ballanserar sin sötma bra mot sältan i surströmmingen

Tunnbröd:
Hårt är vanligast att göra en klämma på.
Mjukt förekommer ofta. Man rullar ihop eller viker in alla delarna till ett paket. Praktiskt, gott och om delarna sticker ut lite så är även denna klämma mycket vacker.

Tillbehör

Gräddfil:
För att använda som "sås" och mildra sältan och kryddan i anrättningen.

Tomat:
Tunt skivade eller skurna i små, bitar. Passande och gott med sin syrlighet. Har sin största kvalitet i den röda vackra färgen, på talriken som klämman.

Lagrad ost:
Vanligast är västerbottensost men alla kryddiga ostar är lika rätt.
Getost (hyvlingsbar) är personligen ett måste på mitt bord. Mesost och dessertostar förekommer och är inte fel.

Dill:
Finhackad eller hel som smak och dekor på klämman.

"Blana":
3 dl messmör, 1/2 dl grädde, 1/2 tsk kanel. Röres om till en mjuk smet. Dekoreras med några stänk kanel. Blana ätes på tunnbrödet. Vanligt är att man bryter en bit tunnbröd och doppar i blanan.

Matjessill: Surströmming är en "kult". Tradition. Ritual. En riktig Surströmmingsfatabur skall emellertid även tilltala personer som inte är storätare eller entusiaster. Att deltaga i festen för dess spännande form är nog. Därför skall alla (nybörjare / provsmakare / småätare / osv) ges möjlighet att bli mätta. Sill är mycket bra alternativ då man kan använda sig av samma tillbehör.

Rödlöksmarmelad:
Får jag vara så fräck att jag lägger denna delikatess till grundtillbehören. Här kan man tala om att ballansera smakerna. Det söta mot det salta med en sublimt nyanserad syra. En absolut smaksensation. Recept.

Personliga tillbehör / ingridienser
Personliga och regionala delar på ett surströmmingsbord är fullt möjliga. Lingon, stekt lök, soja, grädde, rödbetor, äpplemos, mörk sirap, citronpeppar, mm förekommer. Här handlar det om att ge legitimitet och status åt de viktigaste delarna i en Surströmmingsfatabur; värden / värdparet och gästerna. Den personliga tuschen är det som i slutändan ger pricken över i:et.
Se SurströmmingsAkademiens tillbehörstest.

OBS:
Alternativ av kött (t.ex. köttbullar, skinka, rostbiff, KORV (fasa) o.d.) är absolut förbjudet!
Må vi slippa eländet!
Drycker

Vatten är det ursprungliga ultimata.
Är det en vardagsmåltid ingår "vardagens drycker" vad det nu är. Hos mig är det; Iskall mjölk / vatten / lättöl. Är det en festmåltid ingår "festens drycker"; Okryddad eller milt kryddad snaps (ev. flera olika) samt öl / svagdricka / vatten. Vin är absolut inte fel men samtidigt "osvenskt". Men. Ungdomar, som i dagens samhälle har fått mer interkulturell daning (än vi i det äldre gardet) har annan syn på festinramningar. Därav har rosévin med nyans av sötma fått ett uppsving i surströmmingssammanhang och blivit en (ung) favorit. Regel är (odiskutabelt): Det är den personliga och lokala traditionen/synen vad gäller drycker till fest som avgör! Surströmmingen kräver emellertid inget vad gäller drycker förutom vatten.

Jag föreslår att följande drycker finns på ett festbord;

Snaps: Milt kyddad eller klar. (1 - 3, 4.) Inte för många då överdrivet rus har en förmåga att grumla målet med samvaron och måltiden. Snaps- och andra visor, av hög kvalitet, är en välsignelse för stämningen och kan aldrig vara fel!
Hemkryddad snaps är alltid en festförhöjande faktor oavsett smak.

Lättöl: Starköl går också bra men tar bort möjligheten för en extra snaps (se ovan)

Vatten: Vatten är skapelsens sköte och bör alltid ingå i alla måltider av alla slag.

Mjölk: Iskall! Som hålls kall hela måltiden. Detta är mest en "kult och tradition" ingrediens. Inte ett måste!

Kaffe: Om man avslutar med kaffe så är det praktiskt och mer estetiskt om man byter bord och om möjligt rum.

Övrigt

Om det är ett värdpar skall mannen jobba och kvinnan vara värdinna. Inget annat. Kan ni tänka er en festklädd, sminkad och dekorerad värdinna doftande av exklusiv fransk parfym stå och söla med burköppningar, begjutas av potatisånga och "frustrera det värdinnliga mentala syret" ?? Inte jag och inte värdinnorna heller!

Rens är ofta lite solkigt. Vanligt är att man ställer ett fat på bordet där man skrapar ner renset. Det är oaptitligt att ha ett rensfat framför ögonen. Jag föreslår att värden med jämna mellanrum går omkring med en vacker karott eller kastrull med lock och samlar upp renset. Servetter skall dels finnas vid varje kuvert men också extra som värden enkelt plockar fram när han ser det minsta behov av en ny servett.

Dekorer bör ha en personlig utformning. En stimulerad fantasi kan göra underverk. Denna stimulans kan värdparet ge varandra i en lustfylld dialog och "lek" före festen. Enris, rönnbärskvistar, fisknät, osv, osv förekommer.

Meddela grannarna vid behov så nyfikenhet och längtan uppstår i stället för friktion. Surströmmingskulturen kan bara växa.

OBS: Surströmmingen tages direkt ur burkarna som står på bordet med fat under. Om man serverar flera sorter surströmming så kan burkarna bli en dekoration.

Låt burkarna stå i kyl i det längsta. Då blir doften inte så påtaglig vid öppnandet.

Burköppning

Inte under vatten. Inte i plastpåse, det blir kladdigt och geggigt. Det är dessutom amatörmässigt. Ja faktiskt helt fel om jag får ta i!

Så här gör man! Vinkla burken 45 grader och punktera den i överkanten så att gasen pyser ut. Lägg ner burken - öppna. Använd ej konservöppnare som skruvas eller vevas. En som vrickas upp och ner över burken är bäst!

OBS: Öppna aldrig en burk före eller för tidigt. Låt gästerna komma till festen och "landa" i festatmosfären!

Låt ritualen starta med; Samtal, presentation av ingredienserna, ev en välkomstsnaps, lite småplock (tunnbrödsdopp i blana), en ostskiva, osv.

Prata inte doft. Den sensationen är uttjatad. Prata smak!

Potatisen skall förberedas så att den är klar då den behövs (d.v.s. en bit in i måltiden) Potatisen bör (måste) vara varm hela måltiden. När potatisens värme träffar strömmingen just i sublimeringsögonblicket så aktiveras vissa aminosyror vilka är smakämnen i strömmingen. Dessa har uppstått i jäsningsprocessen. Därför är surströmming med varm respektive kall potatis 2 olika upplevelser. Ingen är bättre eller sämre, bara mer eller mindre.

Låt måltiden bli ett pendlande och en rytm; Snacka lite, skåla, ät en bit surströmming, ta en bit ost eller blana, diskutera sensualitet och / eller fantasteriet, en bit surströmming, en sång, ett glas, en pratstund, en promenad för att rekonditionera baken, en bit surströmming, en sång, en bit surströmming, osv, osv

Ät lugnt! Signalera hunger och lust, inte svält! Lär känna dig själv och var så´n!

         Ruben Madsen
Ordförande Surströmmings Akademien

[Grunddelar] [Tillbehör] [Drycker] [Övrigt] [Burköppning]




Bli-Mecenat!  Info
Aktuellt
Surströmmingsakademien
Surströmmingens Folkrörelse
Historik
R&D
Syrad matkultur
Strömming / Sill
Regler och förordningar
Recept / Arrangemang
Sidor om surströmming
Hur man gör surströmming
Mediearkiv
Mediearkiv
enfärgad platta